Memories

Jag kommer ihåg min första fredag i Australien så bra. Jag kom hem från skolan och alla var hemma. 'Alla' bestod av mamman, pappan, brorsan, systern och brorsans bästis samt mummun och mofan. Vi alla satt och pratade och chillade i soffan. Jag hade just ätit min första portion (som jag inte ännu visste att skulle bli en av de 2 maträtter mitt hus serverade) av pumpa mos och höna samt kokad morot. Det smakade gått och alla skrattade och hade en bra tid. Jag var så glad av att redan efter ett par dagar känna mej så hemma.

Vårt samtal gick in på ämnet om fotboll; europeisk fotboll kallas soccer och aussi fotboll är någo helt annat igen. Det for in på en debatt om regler osv. Det blev till ett... enormt... bråk. Det slutade med att brorsan sparkade ett hål i väggen. Jag tänkte ''vilken otur att min första fredag slutade med ett bråk som detta, men alla familjer bråkar juh'.


Inte tänkte jag nu så mycket på det och det blev ett bra första veckoslut i Australien, fast bror och syster inte talade med varandra det veckslutet.

Men liknande bråk hände varje vecka. Av helt onödiga saker men också vettiga saker.


Efter en tid så flyttade min andra syster tillbaka hem, hon hade rymt hemifrån före jag kom till Australien. Då först började bråken hända på riktigt. Ena sekunden var det chill och skratt andra sekunden var huset on fire och grannarna satte TV:n lite högre så att de inte skulle behöva lyssna på allt skrikande. Jag själv bråkade aldrig men istället fick jag vara psykolog till dem efteråt. P.g.a detta blev jag väldigt nära med alla mina, då 3, syskon. Av någon dum orsak tänkte jag att det nog var helt normalt. Alla barnen i min familj hade dessutom väldigt tuff barndom vilket gjorde livet väldigt tungt för dem emellanåt.

Det var första gången jag på riktigt förstod hur lyckligt låttad jag är och hur bra jag har det.